Det fantastiska landet

Innan jag fick mitt nuvarande jobb som gymnasiebibliotekarie hankade jag mig fram som timvikarie på olika bibliotek. En dag skulle jag ta ett pass på bokbussen i en kommun jag arbetat i under några månader. Jag åker till garaget och väntar på bokbusschauffören. Han kommer in, tar mig i hand och säger att vi åker om en stund. Jag slår mig ner på en stol, fingrar på mobil, småpratar med min kollega. Ett köksbord, pentry, två skrivbord med kontorsstolar och ett par hyllor med biblioteksböcker fyller upp utrymmet till bristningsgränsen. Och så den där skylten. På köksbordet ett A 4-papper instoppad i ett genomskinligt plastställ. Det visar en svensk flagga med meningen ”Sverige är fantastiskt!” undertill. Bokstäverna är omväxlande i gult och blått. Jag noterar detta, men kommenterar det inte för min kollega.

Vi åker ut med bussen. Växlar några ord om jobbet. Hur länge han jobbat här, om han trivs. Han frågar mig om min utbildning, när jag är klar, om jag jobbar någon annanstans. Det är vi två i en liten buss de kommande åtta timmarna, men det känns ganska bra. Småpratet är trevande, men det ordnar sig nog, tänker jag.

Första stoppet är nära. Vi är tidiga och kan därför pausa en stund. Min kollega slår av motorn, spänner loss säkerhetsbältet och berättar att han egentligen bor i Skåne. Där nere är han fritidspolitiker för Sverigedemokraterna, tillägger han utan att jag frågat något om hans liv i Skåne och vad han gör utanför jobbet. Jag svarar okej och hinner inte ställa någon fråga innan han förklarar att det ju handlar om dessa jävla muslimer och islamister och jihadister. Jag trodde inte det gick att hamna i detta sociala dödläge på så kort tid. Allt jag får ur mig är ett mhm.

Han berättar om sin syn på muslimer. Hur de inte förstår demokrati. Hur de förstår vetenskap. Hur de inte kan tänka.

Han ber mig räkna upp muslimska Nobelpristagare.

Jag ber honom räkna upp ryska, polska, irländska och norska Nobelpristagare.

Han ber mig nämna ett demokratisk muslimskt land.

Jag säger Indonesien.

Han säger det räknas inte.

Jag säger att det är världens fjärde mest folkrika land.

Han berättar vad han tycker om slöjor. Han säger att om en kvinna med slöja kom in här på bokbussen skulle han slänga ut henne.

Jag säger det går ju inte.

Han säger det går fan så bra.

Jag säger lustigt att du arbetar på ett folkbibliotek.

Han säger att han blivit anmäld hur många gånger som helst. Jag får gärna anmäla honom, förklarar han. Han tar det inte personligt längre. Det leder bara till tråkiga samtal med chefen, inget värre än så. Han ska ändå gå i pension snart. Flytta hem till Skåne på heltid.

Vi får 20 procent i valet, var en annan av alla de repliker han fällde under våra timmar tillsammans. Det, om något, hade han väl hyfsat rätt i.

Jag tänker på honom ibland, särskilt nu inför valet. Han hade en salt humor, en känsla för dråpligheter och nära till skratt. Han hade en fin hand med barnen som kom för att låna böcker. Vi var överens om att Sverige är fantastiskt, men inte hur och varför.

Mot slutet av färden, när vi bara har ett par stopp kvar, tröttnar jag på politiken. Förmodligen känner han likadant. Istället frågar jag honom vad han skulle göra under sin pension, som bara var ett par månader bort. Han berättar att han hela sitt liv varit dålig på att laga mat. Engelskan är inte heller något vidare. Han hoppas att han nu skulle få tid och ro att öva upp sig i matlagning och engelska. Jag säger att jag tycker det är två utmärkta idéer. Då tittar vi varandra i ögonen i någon sekund, för första gången sedan vi tog i hand borta i garaget. Han nickar lätt, andas ut, till synes tacksam över att inte behöva försvara eller kritisera något. Vi säger inte mycket mer än så.

När han släpper av mig vid min spårvagn skämtar han om den där anmälan jag kanske gör. Säger att det är helt okej om jag går till chefen. Jag säger inte att jag redan glömt det alternativet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s